onsdag 14 augusti 2019
Ett liv med koloni
Tiden går och man kommer till olika faser i livet.
Just nu är vår familj inne i "barnen flyttar hemifrån-fasen". Vilket innebär att det just nu är väldigt tyst och tomt här hemma. Det innebär också att man börjar fundera på sitt eget liv, utan barn. Vad vill jag göra med min tid som nu blir "över"? Vad vill mannen och jag göra med vår tid tillsammans? Vad har vi för framtidsvisioner?
Det har varit mycket arbete med vårt hus (ett renoveringsobjekt) under alla år. Dessutom finns det alltid något att rusta eller renovera när man har hus.
Även vår trädgård, på 5 000 kvm, kräver sitt och är onödigt stor för bara oss två.
Och som bekant blir man inte yngre... Krämporna börjar komma och arbetet med hus och trädgård känns mer och mer som en belastning. Vi har därför så smått börjat planera för tiden när det är dags för en yngre generation att ta över.
Jag tänker mig en barnfamilj med stort trädgårdsintresse. För dem med tankar på självhushållning skulle vårt ställe vara perfekt. Det finns många redan etablerade fruktträd, många olika sorters bärbuskar och gott om plats att anlägga trädgårdsland.
Nu ligger det här med att sälja huset bara precis i början av planeringsstadiet och jag tänker att vi kommer bo kvar här i minst två-tre år till. Men som sagt, tankar på framtiden finns och där ingår att sälja huset.
När vi spånar kring framtiden, mannen och jag, och hur vi vill bo och leva, kommer vi ofta tillbaka till att vi vill resa mycket och därför skaffa oss en husbil.
Drömmen skulle vara att resa runt på varmare breddgrader under vinterhalvåret och bo i Sverige under somrarna.
Jag skulle kunna tänka mig att flytta till en lägenhet. Mannen, som är den mest trädgårdsintresserade av oss, är dock lite mer tveksam till detta. Vilket jag också kan vara, under sommaren. Det är ju en lyx när gränsen mellan ute och inne suddas ut och man kan gå in och ut som man vill efter humör och väder.
Jag är också intresserad av trädgård och blommor men i en betydligt mindre skala än det vi har nu. Då har tankarna på att skaffa en koloniträdgård dykt upp.
Tänker att det skulle vara perfekt att ha en koloni att bo på om somrarna och sedan resa runt under vintrarna med husbil :)
Och vill vi ha en mer stabil bostadssituation med en lägenhet så innebär ju en koloni ändå en viss frihet. Att kunna komma ut utan att behöva göra en planerad utflykt eller besöka vänner och bekanta. Och så får vi en liten trädgård att påta i.
Skulle vara spännande och höra om det är någon som kikar in här som har några erfarenheter från ett liv med koloni. Vad kan man stöta på för problem?
Men framför allt, vilka är fördelarna :)
Jag har letat efter böcker i ämnet. Men de som finns och som är i närheten av en beskrivning av ett liv med koloni handlar mest om odling i stadsmiljö osv.
Jag vill veta vad man gör en sommar på koloniområdet. Förutom att odla då ;)
Följa en säsong, som en dagbok, från att man tar med sig termosen till kolonin tidigt på våren och startar upp säsongen tills man bommar igen på hösten när kolonin sprakar som mest i höstens alla färger.
En mer romantiserad bok om ett liv med koloni. Gärna med vackra bilder :)
Får bli ett projekt för mig, om det nu blir en koloniträdgård för oss i framtiden, att skriva den boken :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag kollade upp kolonilotter när jag var inne i flyttkarusell i göteborg och man kan inte vara skriven på en kolonilott. Livet som det är uppbyggd här kräver att man är skriven någonstans. Så om ni känner att koloni och husbil är vad ni vill ha så behöver ni någon som ni kan vara skriven hos men det är ändå gråson. Andra alternativ tänker jag är en lägenhet där ni kan ha en inneboende, då står inte lägenheten tom när ni är borta men ni blir heller inte ifred när ni är hemma. Kanske en lägenhet med en liten uteplats? Kul att klura på framtiden.
SvaraRaderaSom ofta är det byråkratin som sätter käppar i hjulen...
RaderaJag har inte forskat så grundligt men förstod nog någonstans att det var så att man inte kan vara skriven på en kolonilott.
Det är mest ett liv utan måsten och krav som lockar, fri som fågeln :) men det innebära ju också att man tackar nej till de skyddsnät man har när det skiter sig. Vill man vara en del av samhället och ha rätt till vård mm så får man rätta sig i ledet. Man kan inte både ha och äta kakan :)
Lägenhet med uteplats är absolut ett alternativ. Känns som vi redan nu, utan plan, borde börja titta runt och känna in vilka bostadsområden som skulle kunna vara aktuella. Väga för- och nackdelar. Som bekant går tiden fort och rätt vad det är står vi där och måste bestämma oss och då kan det vara bra att ha tänkt igenom saker och ting.
Vad roligt att ni har så spännande framtidsplaner :). Förra året gjorde vi i stort sett samma saker som ni planerar att göra. Vi köpte en liten husbil, sålde huset, flyttade till en lägenhet och skaffade en odlingslott, och jag kan säga att vi inte har ångrat oss. Livet har blivit betydligt mindre stressigt. Nu gör för det mesta det vi vill med vår tid istället för att göra en massa saker som vi måste. Vi är också väldigt trädgårdsintresserade, och lämnade en jättefin trädgård, men det finns tillräckligt mycket att göra på odlingslotten för att tillgodose vårt behov att att påta i jorden. Vi har ganska många år kvar till pensionen men om vi lever och har hälsan då tänkte vi, precis som ni, låsa lägenheten och spendera vintern i husbilen på varmare breddgrader. Hoppas ni gör slag i saken och följer era drömmar. Lycka till! Mvh Tove
SvaraRaderaKul att höra :) Odlingslott, är det en sådan lott utan hus som man kan övernatta i? Skulle också kunna vara ett alternativ...
RaderaJo, det är så många tänker, att vänta till pensionen innan man gör slag i saken och lever sin dröm. Och det är ju naturligtvis för att man måste ha en försörjning. Men måste man jobba hela året, tänker jag? Kan man inte frilansa och jobba delar av året? Leva så minimalistiskt det bara går och jobba in lite stålar när andan faller på? Nu låter jag väldigt wild and crazy, vilket jag nog inte är så känd för att vara, haha. Men jag leker allt som oftast med tanken och försöker få med mannen på tåget men han är tyvärr allt för realistisk i frågan :(
Leva i husbil halva året får nog bli något vi med planerar att göra när vi blir pensionärer, grejen är bara att mannen är 6 år äldre så han är ju där tidigare än vad jag är...
Men sälja hus och skaffa någon slags odling kommer i vart fall att ske inom de närmsta åren.
Får önska er också lycka till med era drömmar. Kanske vi ses på någon ställplats nere i Europa om si så där 10 år ;) Kram Birgitta
På odlingslotterna där vi håller till får det inte finnas någon byggnad, men vår lägenhet ligger bara fem minuters cykeltur bort så för oss är inte det något stort problem. Vad det gäller pensionen så har vi samma dilemma, för min make är nämligen också 6 år äldre. Jag är inte heller en person som vill skjuta på allt. Det är därför som vi redan nu gjort många stora förändringar. Maken är dock inte lika förtjust i förändringar, så det tog några år innan han blev med på tåget. Den dröm som det är svårast att göra verklighet av är utlandsvistelsen under vintern. En möjlig lösning (kompromiss) som vi har funderat på är att spara semesterveckorna till hösten/vintern. Då skulle vi ju åtminstone kunna tillbringa 5 veckor i solen när det är mörkt och kallt här hemma. Vi får väl se hur det blir med en saken. Det vore jättetrevligt att stöta på er under en framtida roadtrip :).
RaderaSe där, då sitter vi ju i samma båt, med äldre män som är tveksamma till förändringar ;):)
RaderaSka hur som helst bli spännande att ta sig an framtiden :)
Härligt att drömma och planerna! Kanske en lägenhet med stor balkong/terass kan vara ett bra tillägg till kolonilotten? Det finns ju massor som går att odla i krukor! Lycka till och hoppas jag få följa med på ett hörn!
SvaraRaderaKram Anna
Krukodling är absolut ett alternativ. Kankse då främst för mig, mannen anlitar ju gärna grävmaskin när han ska "påta i jorden" ;)
RaderaVilket kanske inte heller är så aktuellt på en kolonilott, men du förstår tanken :)
En lägenhet med terrass skulle ju vara härligt... :)
Klart du får följa med på ett hörn, Anna. Kul att du VILL följa med :) Kram Birgitta